MELLAN TVÅ HELVETEN

Midsommar blev inte som jag tänkt mig!

Och jag vill bara glömma nattens panik.

Mina tankar har vart tbax på dagen allt förändrades...dagen för fyra år sedan som var fylld av sorg o smärta

o jag har börjat fila på lite anteckningar om hur det kommer se ut i min kommande bok en dag

kanske kanske

så länge skriver jag för att få av mig allt

mitt syre

mina andetag

MELLAN TVÅ HELVETEN

Jag stirrar på de vita sträcken på motorvägen.

Yrsel.

Det går för fort och de korta sträcken bildar ett kaos.

Ett kaos mitt på gatan.

Ord, röster, främmande tanter.

Dom vill mitt väl men dom för mig bort.bort från det enda jag har.

Från det enda jag kan.

Förvirrad.

Rött hus. Skog.

Är vi framme?

Är det ett skämt?

Nu åker jag hem igen.

En ny tant kommer mot mig,

ännu en främmande som vill mig väl..

Välkommen säger hon och Hon sägs vara Anne.

Nej tyvär vi vaktar inte på nätterna.

Tanterna diskuterar mig och min bakgrund.min orsak till att vilja dö.

Men just nu är det dom som får mig vilja dö.

Vill du ha saft? NEJ!

Té? NEJ!

Något måste du ha!!

Vatten.

dricker två klunkar, det gör ont.

Vill du hälsa på Sofia? Hon bor också här..NEJ!

De andra tjejerna är o handlar.

Tanten som inte vill vakta mig på natten ropar på Sofia.

Bra då dör jag inatt istället.

JÄKLA SOCBIL MED BARNLÅS PÅ DÖRREN

Sofia en tjej ler mot mig och säger

"Välkommen, hoppas du kommer att trivas"

Jag svarar inte, vågar inte, vill inte.

Tar i hennes hand som hon sträckt utfastän jag inte vill.

Mitt rum är ombonat och rosa.

jag bryr mig inte!

Jag ska ändå dö inatt.

Som ni förstår dog jag inte den natten

fortsättning följer o detta e långt ifrån hur det kommer bli

bara mina första tankar